En ballistiktabell är den tabell du använder för att ställa in siktet så att du träffar där du siktar på ett bestämt avstånd. Den består av två delar, drop (alltså hur mycket kulan trillar) och vind (hur mycket vinden påverkar kulan)
Vad påverkar var du träffar?
Det är många olika faktorer som påverkar var du träffar i förhållande till var du siktar:
Gravitationen – En kula trillar lika fort när du skjuter den som när du släpper en kula från handen. det innebär att kulan accelererar neråt och faller fortare per färdad meter ju längre från geväret du kommer.
Farten – Ju snabbare kulan hinner fram till målet desto mindre hinner den trilla.
Kulan – Olika kulor har olika ballistiska egenskaper, enkelt förklarat som hur effektivt den glider genom luften.
Vinden – Kulan färdas genom luften och om luften rör på sig så påverkas såklart också kulans färdväg. Att bedöma vind anses som många vara den svåraste delen av skyttet och det är egentligen också den enda faktorn vi inte har i a f en väldigt bra uppfattning om innan vi avlossar ett skott.
Spindrift – Kulan rör sig i sidled åt det hållet den roterar (oftast åt höger). Mycket underligt, men så är det. Lyckligtvis är det först på avstånd väl över normalt fältskytteavstånd man behöver bry sig om detta då effekten är ganska liten.
Corioliseffekten – Corioliseffekten har med jordens rotation att göra. Har inte heller särskilt stor påverkan inom fältskytteavstånd, men den brukar nämnas i filmer för att få skyttet att låta svårare. Enkelt exempel om du först skjuter rakt österut på 1000m kommer du att träffa ca 10cm högt, vänder du dig sen om och skjuter på samma avstånd västerut träffar du istället 10cm lågt. Läs mer här: Coriolis för nybörjare
Väder och annat – Lufttryck, höjd över havet och temperatur påverkar förbränning av krut och hur fort kulan kan färdas. Du kan skjuter mycket längre på fjället än vad du kan i Skåne.
Geväret – Geväret, eller egentligen mest pipan påverkar framförallt hastigheten på kulan och i princip alla pipor beter sig olika, även om du jämför två gevär av samma modell. Därför behöver du ta fram en tabell som gäller för ditt gevär och ammunition.
Komma igång – Kulans fart
Kulans ballistiska egenskaper kan du läsa dig till, gravitationen vet du. Det du behöver sen är kulans utgångshastighet för att ha något att bygga din ballistiktabell på. Det finns i huvudsak två sätt att göra detta på; Med kronograf alternativ att mäta drop (hur mycket kulan trillar) på ett visst avstånd. Du kan också kronografera först och sen mäta drop bara för att vara på säkra sidan då det inte alltid är säkert att kulans ballistiska egenskaper är så bra som tillverkaren säger.
Kronografering
Det finns ett antal olika varianter på kronografer i olika prisklasser:
Optiska – I princip fotoceller som mäter hur lång tid det tar för kulan att passera och därifrån beräknar hastigheten. De finns i olika varianter och kan ibland vara lite svåra att få till att mäta rätt och konsekvent. Inte helt ovanligt att man råkar skjuta sönder dem eftersom man har dem ett par meter framför mynningen 🙂 Pris: 1-4000kr
Magnetiska – Magnetiska kronografer (ex. Magnetospeed) sätter du framtill i pipan och de mäter kulans framfart med hjälp av magnetfält. Dessa är ofta mycket exakta och enkla att komma igång med. Pris: 3-5000kr
Doppler – Labradar kallas top-of-the-line-konografen för tillfället. Dyr men har många finesser. Kan mäta kulans hastighet på flera olika avstånd med hjälp av dopplerradar. Pris: 8000kr
Mäta drop
Att mäta drop är relativt enkelt. Du nollar först din bössa på förslagsvis 100m, sen knallar du iväg så långt din skjutbana tillåter och skjuter 5-10 skott mot samma mål utan att vrida på några rattar. Därefter mäter du avståndet mellan dina inskjutningsskott och gruppen du sköt på långt avstånd. Syftet med att skjuta flera skott på det långa avståndet är att du får en bättre uppfattning av var mitten på gruppen är, dvs det riktiga genomsnittliga träffläget. Detta mått använder du sedan när du ska anpassa din ballistiktabell. Har du alla andra värden ändrar du i första hand hastigheten så att tabellen visar rätt utifrån vad du mätte upp.
Exempel på ballistikkalkylator och hur man använder den
Det finns såklart många olika sätt att ta fram sin tabell, appar och webbsidor. En enkel och lättanvänd är shooterscalculator.com där du förutom att ta fram tabeller kan räkna ut point blank range samt rekyl.
Det du behöver ange för att räkna ut din tabell är:
Ballistisk koefficient – Den ballistiska koefficienten är ett mått på hur effektivt din kula rör sig genom luften. Eftersom du med största sannolikhet skjuter med tävlingskulor med boattail så vill du använda den koefficient som heter G7. Det finns ofta även möjlighet att använda den som heter G1, men den använder du bara om du skjuter kulor med platt bakände (flat base). Du kan inte stoppa in G1 istället för G7! Läs mer här om G1 och G7
Kulvikt – Anges oftast i grains
Utgångshastighet – Precis som det låter; Hastigheten kulan har när den lämnar mynningen.
Nollningsavstånd – Avståndet där du träffar där du siktar med siktet nollställt. Oftast 100m, men det finns dom som väljer att nolla på andra avstånd av olika anledningar.
Sikteshöjd – Siktlinjens höjd över pipans centrumlinje.
Skjutvinkel – Kulbanan är olika om du skjuter i uppför- eller nerförsbacke. Lämna nollad om du inte vet att du alltid kommer att skjuta uppför.
Vindhastighet – Om du vill räkna ut hur mycket kulan flyttar sig vid en viss vind. Mer om det i annan artikel.
Vindvinkel – Vinden påverkar olika mycket beroende på vilken vinkel vinden kommer från. Utgå från 90 grader. Mer om det i annan artikel.
Här är ett exempel på en tabell för en Norma Diamondline 130grain i kaliber 6.5×55 som har en utgångshastighet på 884m/s (2900fps): Norma DL 130grain
Som du ser av exemplet så får man fram en massa information, en del kan man skippa, t.ex. mått i yard, MOA och annat irrelevant. Det du är ute efter i första hand är vilket avstånd som avses i meter, hur mycket kulan trillar/blåser iväg på det avståndet och hur många klick (MIL) det innebär på kikaren. Läs mer om kikarsikten här
Man kan då läsa sig till att på 330 yard eller 302m har min kula trillat 36cm vilket motsvarar 1.2 (1.19) MIL. Detta i sin tur motsvarar vanligtvis 12 klick på de flesta kikarsikten.
Korrigera utifrån mätning
Så, då har vi skapat en första tabell. Men vad nu om jag mätte att kulan trillar 40cm på 300m och inte 36cm som tabellen anger? Då vet vi att kulan gått långsammare, så vi provar att justera ner hastigheten tills värdet på 300m motsvarar det vi mätt oss till. I detta exemplet så får vi 39.95cm drop om vi justerar ner hastigheten till 2785fps istället. Enkelt va? Nu har du den data du behöver.
Mät på det längsta avståndet du har tillgång till
När du mäter drop så vill du alltid försöka mäta på det längsta avstånd du kan skjuta på. Enkelt förklarat kan man säga att mäter du ett exakt värde på 300m så kan du lita på att du har korrekta värden på alla avstånd som är kortare än 300m, men du har fortfarande lite osäkerhet på längre avstånd. Därför är det viktigt att anteckna vad du hade för inställningar om du träffar bra på en fältskyttetävling.
Exempel – Låt oss säga att du skjuter på en B100 på 600m på en fältskjutning och sätter 5 av 6 skott i innerringen. Då vet du att du vridit helt rätt på ditt kikarsikte. Notera då vad du vred (det kan ju vara så att du vred fel och träffade rätt p g a att din tabell är felaktig). Justera sedan din tabell om det behövs när du kommer hem.
Nu till vinden
Har du listat ut hur mycket kulan trillar kan du enkelt se i tabellen hur mycket den påverkas av vinden genom att testa olika värden för vinden. Dessa värden behöver du också ha med dig ut på fältet. Mer exakt vilka hänsynstaganden du gör för vinden kommer i ett separat inlägg.
Exempel på en tabell
Enklast är det att göra en tabell i t.ex. Excel där man enkelt kan labba med färger och linjer så att det blir lättläst. Nedan kommer ett par exempel både på drop och vind. En anmärkning angående droptabellen (den grå) är att jag brukar ange avståndet där man går från ett klick till ett annat istället för att ha t.ex. var 25e meter eller så, men det är en smaksak. Tänk på att inte göra den för detaljerad eller ha för många avstånd, du har inte nytta av en tabell graderad var tionde meter upp till 1000m om du ska skjuta på max 600m.
Vindtabellen (den röd-orangea) anger avdriften vid rak sidvind i 2, 4, 6 och 8 m/s. Egentligen är det onödigt att ha så många angivelser eftersom vindavdriften är linjär, dvs kulan driver dubbelt så mycket om det blåser 4m/s som när det blåser 2m/s.
Tips: Laminera dina tabeller. Det är ingen höjdare att försöka läsa nåt vettigt från blöt pappersmassa eller från en tabell som plötsligt blåst iväg.
Droptabell 
Vindtabell
Vill du veta mer om ballistik och annat kring blypluttar som åker väldigt fort så läs allt du kan hitta av Brian Litz, t.ex. Applied Ballistics For Long Range Shooting
Hittar du några felaktigheter eller vill kommentera något så skriv nedan.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.